Huskvarna JaVisst

Konsten och utsmyckningen i gamla stadshuset är dokumenterad.

Research & text: Thomas Ahlebro
Foto: Thomas Ahlebro Kerstin Eriksson Margareta Olsson

Klicka på Länken för att se hela dokumentet: Konsten-i-gamla-stadshuset->>

Förre bankdirektören vid Handelsbanken i Huskvarna Stig Skoglund donerar jordklotet som stått i Handelsbankens lokaler i många år till Huskvarna bibliotek.
Calle Örnemark gjorde troligtvis 3 klot i början av 1980-talet. Två av dem, ”Nutid” och ”Renässansen” finns återgivna i Stellan Anderssos bok från 1983. De stod utomhus på Riddersberg . Det tredje klotet, erhölls av Stig Skoglund 1986.

Nu är skulpturen tillgänglig för alla på öppen plats med generösa tider och det blir kvar i Huskvarna.   Biblioteket har i samband med detta, ställt ut böcker om planeten, rymden och Calle Örnemark i närheten av skulpturen.

På bilden syns bibliotekets verksamhetschef Lars Forssmed och donatorn Stig Skoglund.

1970 byggdes stadshuset i Huskvarna om och var då av naturliga skäl omgivet av ställningar. När ombyggnaden fyllde 50 år, 2020, kom ställningar tillbaka…

I texten under bilden kunde man läsa:
Ett stilfullt och förnämligt centrumhus blir resultatet av den om- och nybyggnad, som inom kort står färdig vid Esplanaden. Tillsammans med stadshuset bildas en enhet, i vars nya del kommer att rymmas kontors- och polislokaler samt stora, ändamålsenliga lokaler för stadens bibliotek.

Läs mer på http://www.huskvarna-javisst.se/?page_id=443

Tänkte att ni kunde vara intresserade av att se den film som de förra gästkonstnärerna, Meta Joanknecht och Mark Verbruggen från Nederländerna, gjorde om Smedbyn. Ni hittar den på YouTube på adressen:

https://youtu.be/_CfpWheRKK8

Gustaf Vasa nämner ”Törmenås gård” i ett brev daterat den 30 november 1556 där det framgår att gården tillhörde Rogberga socken.   

Ur domböckerna kan man läsa följande om gården från mitten av 1600-talet:
Löjtnant Jöns Jonsson Qvast och hans hustru, Ingeborg Svensdotter, hade år 1631 köpt 1/2 mantal Tormenås från krono till skatte.
1638 skulle han ut i kriget och sålde då skatterättigheten till 1/2 mantal därstädes till en borgare i Jönköping, Anders Håkansson, grytestöpare.

Efter ett par decennier befanns Tormenås ha kommit i andra händer. Änkan efter hovrättsassessorn Johan Roke, fru Brita Eriksdotter Roke, hade enligt köpebrev av den 2 augusti 1692 förvärvat 1/2 mantal skatte i gården efter den stora eldsvådan i Jönköping 26 februari 1691.

Trädgårdsmästaren Måns Månsson och hans hustru Märit Andersdotter ägde den andra hälften i Tormenås. Denna hemmansdel köpte assessorskan Roke den 10 maj 1691 för 170 daler silvermynt och blev sålunda småningom innehavare av hela hemmanet. 

Tormenås avkastning vid 1800-talets början beräknades till omkring 150 tunnor säd efter ett utsäde av 5 tunnor vintersäd och 25 tunnor vårsäd. Kreatursstammen utgjordes av 25 nötkreatur, 2 hästar och 12 får. Gården var väl byggd för ståndspersoner. 

Gatan är uppkallad efter Engelbrekt Engelbrektsson som var av tysk släkt och som föddes på 1390-talet. 

Engelbrekt ledde det s.k. Engelbrektsupproret (1434-) mot unionskungen Erik av Pommern.  Under upproret intogs bl.a. Rumlaborg i Huskvarna av en medhjälpare till Engelbrekt, Herman Berman.

Orsaken till upproret var bl.a. växande skattetryck och hårt fogdevälde.
Engelbrekts storhet bestod i att han kunde samla hela nationens krafter kring sig och leda kampen mot främmande förtryck. Vid Arbogamötet 1435 (förut ansett som Sveriges första riksdag) utsåg man honom till rikshövitsman och rådsherre. Efter en uppgörelse med kungen avslutades upproret, men då kungen svek sina löften inleddes ett nytt uppror 1436. Samma år mördades Engelbrekt på en holme i Hjälmaren av Magnus Bengtsson Natt och Dag.

Brukspatron Wilhelm Tham kom till Husqvarna-fabriken 1876. Då bodde 600 personer i samhället  varav 180 av dessa arbetade på fabriken.  När han dog 1911 arbetade 1500 personer på fabriken.  Den ”lilla byn” hade vuxit från 600 till 6700 innevånare.

Tham flyttade kyrkan och kyrkogården från fabriksområdet till sin nuvarande plats. Han och bolaget bekostade utöver kyrkan och skolan också ett idrottshus, ett missionshus och ett varmbadhus . De anställda fick låna pengar och tilldelades mark för att bygga egna hus.

Egna hem i Huskvarna var på den tiden det mest lyckade boprojektet i hela riket.

Wilhelm Thams väg hedrar minnet av den person som kanske betytt allra mest för Huskvarnas utveckling.